TEARS ON MY PILLOW
Kollade precis på ensam mamma söker ifrån i söndags.
Eller ja det som jag missade när jag körde till Emelie.
Tänk vad underbart att träffa kärleken sådär,
under en sån press som man ändå måste känna där.
Jaag vill också hitta den sanna kärleken,
redan nu tack.
Fick till och med tårar (!?) i ögonen när Helena valde sin Oskar.
Kunde inte låta bli att tänka,
tänk om det var vi
(alltså inte jag och Oskar utan en annan).
Men jag tror nog att jag får drömma vidare för som det känns mellan oss just nu,
så är det mer dött än i graven själv.
Riktigt tråkigt och jobbigt förstås.
Men så är det ju med kärleken och mig.
Vi är inte riktigt kompisar och har inte alltid samma syn på killarna.
Nu ska jag i alla fall träffa honom i mina drömmar,
för där är det lite mer möjligt.
PUSS,